Resiliens, motståndskraft, återhämtningsförmåga

Psykologisk är en individs förmåga att hantera stress, motgångar och trauma. Denna förmåga kan leda till att individen ”studsar tillbaka” till ett tidigare tillstånd av normal funktion, eller helt enkelt inte uppvisar någon negativ påverkan alls. En tredje, mer kontroversiell form av resiliens kallas ibland eller ”stålsättningseffekt”. Detta innebär att exponering för motgångar, stress och trauma leder till ett bättre fungerande hos individen och en större förmåga att möta framtida exponering. Resiliens uppfattas ofta som en process, och inte en konstant egenskap hos en individ.

En övervägande del av nutida forskning visar att en individs förmåga till resiliens beror på dennes möjlighet att interagera med sin omgivning och därigenom ta del av sådant som främjar välbefinnandet, eller som skyddar mot en överväldigande påverkan från riskfaktorer. Det kan handla om individuella copingstrategier, stöd från familj och släkt, stöd från skolan eller arbetsplatsen och stöd från ett samhälle som för en socialpolitik vilken ökar möjligheten att resiliens ska uppstå. Resiliens, i denna mening, uppstår när det finns en kumulativ effekt från olika skyddande faktorer. Dessa faktorer kommer sannolikt att spela en allt viktigare roll ju större individens exponering för (likaledes) kumulativa riskfaktorer är. Man brukar inom detta forskningsfält ofta använda uttrycket ”risk och resiliens”.

Forskarna träter sinsemellan över hur stor andel av motståndskraften som är genetisk. Människor verkar skilja sig åt avseende medfödd förmåga att hantera livets påfrestningar. Men klart är att resiliens också kan framodlas medvetet. Det är möjligt att stärka sitt inre jag och sin tro på sig själv, att omdefiniera sig själv som en kapabel och kompetent person som klarar motgångar. Det är möjligt att stärka sitt psyke. Det är möjligt att utveckla en känsla av kontroll över livet.

Den amerikanska psykologen Edith Grotberg, anser att alla behöver en påminnelse om vilka styrkor de har. Hon uppmanar människor att odla sin motståndskraft genom att tänka enligt dessa tre punkter:

JAG HAR: Tänk på vilket externt stöd du har, som exempelvis dina relationer, dina rutiner och den struktur du har i vardagen, de regler du lever efter och de förebilder du har.

JAG ÄR: Tänk på vem du är, exempelvis att du är en person som har hopp och tro, en person som bryr sig om andra, en person som kan vara stolt över sig själv och som har inre styrkor som kan utvecklas.

JAG KAN: Tänk på vad du kan göra, exempelvis att du kan kommunicera, lösa problem, bedöma andras avsikter och personlighet, söka goda relationer – ja, att du kan skaffa dig alla mellanmänskliga färdigheter och problemlösningsförmågor som går att förvärva!

Resiliens, Japanskt körsbär

Resiliens, Japanskt körsbär


Källor, inspiration och vidare läsning

 © SvartaKatten oktober 2013
Du får kopiera denna text och använda den i ICKE kommersiellt syfte på villkor att du anger källan vuxnabarn.nu,
länkar tillbaka till denna sida med en klickbar länk, samt att du inte gör några ändringar i texten.

Liknande artiklar