Syndabockar och syndabockstänkande

Kategori: Narcissism

Ordet används som metafor för en person som oförtjänt klandras, eller pekas ut som skyldig. Det kan vara i situationer då egentligen många personer tillsammans är skyldiga, inte bara en enda av de inblandade individerna, men det kan också vara i situationer där den utpekade inte har något skuld alls, som t.ex. när ett barn bli utpekat, eller när en oskyldig person får ta på sig skulden för en gärning någon helt annan begått. I sådana situationer säger man att den utpekade får agera syndabock.

Synonymer och definitioner

Syndabock

Syndabocken är en symbol för utplånande av människors synder. Ursprunget till ordet kommer från Bibeln, 3 Moseboken 16 kapitlet:

20 När Aron har fullbordat försoningen för helgedomen, uppenbarelsetältet och altaret, skall han föra fram den levande bocken. 21 Han skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och över den bekänna israeliternas alla skulder och brott, alla deras synder, och därmed lägga dem på bockens huvud. Sedan skall bocken föras ut i öknen av en man som står beredd. 22 Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen.

När bocken var försvunnen skulle också israeliternas alla skulder och brott vara borta.

Liknande ritualer har även förekommit i andra religioner än judendomen. I Antikens Grekland tillämpades en ritual med en mänsklig syndabock – pharmakos – en funktionshindrad, tiggare eller kriminell person som gavs skulden för sjukdom, svält eller krig och sen drevs ut ur samhället.

Hackkyckling

Ordet refererar till hönsen flockbeteende; hackordningen, d.v.s rangordningen dem emellan. Denna rangordning kommer till uttryck när hönsen hackar efter varandra. Den dominerande hönan eller tuppen hackar efter alla andra, medan de övriga hönorna hackar bara efter dem som står lägre i hierarkin. Understimulerade, stressade eller trångbodda hönor kan till och med hacka ihjäl den höna som står lägst i hierarkin.

Att få bära hundhuvudet

Detta talesätt har sin upprinnelse i den tyska medeltiden då adelsmän, som begått svårare brott, fick bära en hund till nästa grevskap. Efterhand reducerades straffet till att den dömde bara behövde bära själva hundhuvudet i ett band runt sin hals.

Symboliken i detta straff innebar att man, bildligt sett, var försedd med hundhuvud, d.v.s man var inte bättre än en föraktad hund.

Att hunden symboliserade syndabocken finns också exempel på i det värmländska talesättet: ”Det är gott att ha en hund att skjuta skulden på”.

Övriga synonymer

, strykhund, slagpåse.

Sunt respektive dysfunktionellt

Inom en grupp av människor, t.ex. en familj eller en arbetsgrupp, kommer de enskilda gruppmedlemmarna alltid att finna någon de kommer bättre överens med, medan det alltid finns någon annan de inte har en lika god relation till. Varje relation är unik. Vissa relationer känns bekväma, naturliga och givande, medan andra irriterar oss och utmanar oss.

Många föräldrar kämpar för att vara rättvisa mot sina barn, som ofta har olika intressen, förmågor och beteendemönster. Arbetsgivare ser ett brett spektrum av färdigheter och attityder inom sin personal. Lärare märker att de inte kan relatera till alla sina elever på exakt samma sätt. En del relationer kräver mer arbete än andra relationer. Sånt är livet. Det är inte möjligt, eller ens praktiskt, att behandla alla exakt lika, utan var och en kräver olika bemötande beroende på vars och ens förutsättningar.

En sund och mogen vuxen person kan förhålla sig till det faktum att vissa gillar man bättre än andra och, trots sympatier och antipatier, uppträda respektfullt och någorlunda rättvist mot alla parter.

Människor med ett narcissistiskt personlighetsmönster klarar inte alls av detta med samma bravur. Anledningen till det är att de ganska ofta betraktar sina känslor som fakta. Deras känslor är så intensiva att vad de tycker om en person, eller en situation, kan anta högre prioritet än vad de faktiskt vet om denna person eller situation. Detta kan leda till en snedvriden förståelse av fakta i syfte att rationalisera eller rättfärdiga det de känner.

Syndabockstänkande är raka motsatsen till favorisering. En narcissistisk förälder har ofta en favorit bland sina barn, en guldgosse, medan ett annat barn blir utsedd till syndabock. Barnen blir uppdelade i ”de onda” och ”de goda”. Allt gott projiceras på favoriten, medan allt ont projiceras på syndabocken. Föräldern identifierar sig med guldgossen, men tar avstånd från syndabocken. Den här uppdelningen i ond, respektive god, kan (omedvetet) fylla flera funktioner för föräldern. Dels kan han på ett primitivt sätt höja sin egen status genom att sänka statusen hos någon annan (som en mobbare). Dels kan ha göra sig av med egna obehagliga känslor som skam, skuld, känsla av utanförskap, aggressioner med mera genom att anklaga och bestraffa syndabocken. Kvar hos föräldern, efter att han bestraffat syndabocken, blir en narcissistisk självgodhet, en känsla av att vara god och eftersom han ju inte är likadan, inte ond, som han just anklagat syndabocken för att vara.

Syndabockstänkande hos föräldrar

Syndabockstänkande i familjen kan se ut så här:

  • Ett barn får ständigt skulden för allt som går snett i familjen.
  • Ett barn får hårdare (annorlunda) straff än ett annat barn.
  • Ett barn tilldelas mer ansvar och fler sysslor än ett annat barn och ofta är sysslorna och ansvaret inte anpassade till barnets ålder och mognadsnivå.
  • Föräldern talar rutinmässigt negativt och/eller illa om ett av barnen.
  • Föräldern vägrar ingripa, eller ens lägga märke till, när ett av barnen blir t.ex. skadat, sjukt, mobbat, utsatt för brott eller hamnar i missbruk.

Barn som växer upp i rollen som syndabocken i en familj riskerar att få problem med tilliten både till andra och till sig själv, samt att bli bittra, arga, pessimistiska och få låg självkänsla. Barn tar ofta på sig skulden för den misshandel, som det innebär att vara utsedd till syndabock, och letar efter rationella förklaringar till att de blir illa behandlade. De kan börja känna sig värdelösa, fula, dumma och inkompetenta. Barnet som blivit syndabock kan börja söka bekräftelse på andra ställen, utanför hemmet och familjen, och blir på så sätt utsatt för personer som drar nytta av barnets utsatta och ensamma situation. Det kan vara religiösa sekter, kriminella gäng, misshandlare och våldtäktsmän. En del barn blir som vuxna arbetsnarkomaner för att bevisa sitt värde och motbevisa förälderns anklagelser.

Råd till dig som blir drabbad av syndabockstänkande

Ta inte på dig skulden och anta inte automatiskt att du gjort något fel, eller att du förtjänar denna behandling. Försök att basera din åsikt om dig själv på dina faktiska meriter – på dina egna faktiska styrkor och svagheter – inte på andra människors känslor om dig.

Om någon behandlar dig illa och riktar orättvisa anklagelser mot dig, avsluta konversationen och lämna rummet där konversationen ägt rum. Om möjligt, lämna huset. Kontakta polisen eller andra myndigheter om någon hotar dig, mobbar dig eller gör dig illa fysiskt.

Försök att bestämt visa att du anser att det är fel att utse någon till syndabock. Flyt inte med och håll tyst bara för att du inte vill eller inte vågar ”röra om i grytan”. Ta även avstånd från att andra blir behandlade som syndabockar. Delta inte i sådan behandling av andra. Låtsas inte som att du inte ser när någon annan blir drabbad. Säg ifrån när du ser orättvisor och säg ifrån en gång. Upprepa dig inte och se till att inte hamna i någon argumentation om saken. Om det är du som blir favoriserad, tacka artigt nej till särbehandlingen och inbjud den som blivit utesluten eller negativt särbehandlad att få vara med på lika villkor.

Försök undvika att bli arbetsnarkoman för att bevisa ditt värde. Arbeta inte ihjäl dig för att bevisa att du förtjänar kärlek. Verklig kärlek är en gåva, inget man förtjänar.

Hys inte omedelbart förtroende för alla och envar som erbjuder dig bekräftelse. Spara ditt förtroende tills du möter människor som behandlar dig väl och inte har någon dold agenda med den bekräftelse de kommer med. Sök stöd hos människor som uppmuntrar dig till att vara ditt bästa jag.

Slösa inte din tid och energi med att försöka förändra vad en annan person tycker om dig. Du har ändå nästan ingen makt eller kontroll över en annan persons tankar, ord och handlingar.

Hämnas inte. Ge inte igen på den eller dem som gjort dig till syndabock. Försök istället att göra dig fri från dem.

 

Nästa sida: Att vara särbehandlad i familjen

© SvartaKatten dec 2011
Du får kopiera denna text och använda den i ICKE kommersiellt syfte på villkor att du anger källan vuxnabarn.nu,
länkar tillbaka till denna sida med en klickbar länk, samt att du inte gör några ändringar i texten.

Share

Liknande artiklar

Sidor: 1 2

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,