Psykisk misshandel på film – Klassiker

Mommie Dearest, 1981

Verklighetens Christina, 5 år gammal, och Joan Crawford leker i april 1945

En filmatisering från 1981 som bygger på Christina Crawfords självbiografi Mommie Dearest från 1978. Hon var adoptivdotter till den amerikanska skådespelerskan Joan Crawford och berättelsen handlar om Christinas uppväxt i händerna på den hårt kontrollerande, överlägsna och aggressiva Joan. Christina skriver i sin bok att hon utsattes för barnmisshandel av Joan Crawford, som led av både alkoholism och en skräck för att bli gammal. Adoptivmamman var mer intresserad av sin filmkarriär och av sina fans, än av sina barns välbefinnande och Christina föreslår att mamman adopterade sina barn mest i publicitetssyfte.

Boken skapade enorm uppmärksamhet när den kom ut 1978. Några av Joan Crawfords vänner protesterade mot bokens skildringar av Crawfords beteende. Christinas två yngre syskon, Cindy och Cathy, har flera gånger sagt att de inte varit med om några sådana händelser som beskrivs. Å andra sidan har sex av Christinas barndomsvänner verifierat några av händelserna i boken och berättat att de sett delar av misshandeln med egna ögon. Även Joan Crawfords bästa väninna, Eve Arden, tog Christinas parti och hävdade att Crawford över huvud taget inte var lämplig som mor eftersom hon var alkoholiserad, hade ett våldsamt temperament och led av Bipolär sjukdom. I boken Understanding the Borderline Mother föreslår författaren Christine Ann Lawson att Crawford istället kan ha haft Borderline personlighetsstörning.

Verklighetens Christina, 5 år gammal, och Joan Crawford borstar hår i april 1945

Joan: Oh, you lost again.
Christina: It’s not fair. You’re bigger than I am, it’s not fair to win twice.
Joan: AH, but nobody ever said life was fair, Tina. I’m bigger and I’m faster. I will always beat you.
Christina: Then I’m not gonna play with you any more. EVER.
Joan: Don’t you EVER use that tone of voice with me, missy. WHO DO YOU THINK YOU’RE TALKING TO? I’ll tell you what you’re gonna do, you’re gonna MARCH yourself UPSTAIRS to your room and you will STAY THERE until I tell you to come out.
Christina: No I won’t.
Joan: No you won’t? Yes… you… WILL.

Joan: No… wire… hangers. What’s wire hangers doing in this closet when I told you: no wire hangers EVER? I work and work ’till I’m half-dead, and I hear people saying, ”She’s getting old.” And what do I get? A daughter… who cares as much about the beautiful dresses I give her… as she cares about me. What’s wire hangers doing in this closet? Answer me. I buy you beautiful dresses, and you treat them like they were some dishrag. You do. Three hundred dollar dress on a wire hanger. We’ll see how many you’ve got if they’re hidden somewhere. We’ll see… we’ll see. Get out of that bed. All of this is coming out. Out. Out. Out. Out. Out. Out. You’ve got any more? We’re gonna see how many wire hangers you’ve got in your closet. Wire hangers, why? Why? Christina, get out of that bed. Get out of that bed. You live in the most beautiful house in Brentwood and you don’t care if your clothes are stretched out from wire hangers. And your room looks like some two-dollar-a-week furnished room in some two-bit back street town in Okalahoma. Get up. Get up. Clean up this mess.

Joan: Why can’t you give me the respect that I’m entitled to? Why can’t you treat me like I would be treated by any stranger on the street?
Christina: Because I am NOT one of your fans!

Varning för våld!

Det sägs att Christina inte var helt nöjd med hur boken filmatiserades, utan att hon tyckte att filmen överdriver händelserna.

Scen från filmen Mommie Dearest, 1981

Nästa sida: Hets (Tοrment), 1944

© SvartaKatten jan 2012
Du får kopiera denna text och använda den i ICKE kommersiellt syfte på villkor att du anger källan vuxnabarn.nu,
länkar tillbaka till denna sida med en klickbar länk, samt att du inte gör några ändringar i texten.

Liknande artiklar

• Psykiskt våld mot barn (36)
• Psykisk barnmisshandel: Varningstecknen (9)
• Narcissism på TV och i film – Komedier (2)

Sidor: 1 2 3